Hur många gånger fick man inte som ung arbetssökande höra om den där viktiga foten? Hur viktigt det är att få in ”en fot” hos en arbetsgivare. För ifall man lyckades lirka in foten fick man också erfarenhet. Och med erfarenhet skulle arbetslivet börja löpa på: Fler dörrar skulle allteftersom öppnas och äntligen skulle man stå sig bland andra konkurrerande jobbsökanden.

Att de hade rätt de som pratade om foten var inget jag tvivlade på och därför vidare till det som jag tyckte att var det kluriga i kråksången: Erfarenhet var ju det som efterfrågades för alla jobb. Eller ja, ibland vara det ”bara” meriterande med erfarenhet och då råkade det ofta också finnas en sådan där ”meriterad” medsökande som rodde hem jobbet.

Min huvudvärk var alltså hur jag skulle få in en fot för att få tag i erfarenhet då jag behövde erfarenhet för att få in en fot? En omöjlig ekvation.

En annan möjlig väg man ofta fick höra om var de berömda ”kontakterna”, vilket var mitt andra dilemma. Jag undrade vem i hela världen som kunde förväntas ha kontakter när man inte fått in den där attans foten på arbetsmarknaden? Men visst försökte man skapa sig kontakter genom att rycka tag i en släkting eller ringa kompisens förälder.  Dock var det inte givet att de s.k. kontakterna fanns på ställen man själv egentligen var intresserad av att jobba på.

När jag minns utmaningarna man hade som ny i arbetslivet, eller snarare försökte bli ny i arbetslivet, blir jag oerhört glad över att idag jobba på ett företag som tror på unga och som ser deras potential. Vi erbjuder dem jobb, möjligheter att utvecklas och få erfarenhet. Dessutom öppnar vi upp vårt affärsnätverk, våra kontakter, för dem och blir deras språngbräda ut i karriären. Att se våra konsulter vilja och att se dem lyckas är väldigt glädjande och givande. Och det är ett rent nöje att få vara deras fot in till deras nästa arbetsgivare.

Ing-Marie Ohls,
Konsultansvarig